Levererar resultat!

Oh yes! När man tror sig sakna tillräcklig power i benen så visar det sig ibland att det är just det man har.

Fasade som vanligt för tester hos coach Calle men hade ändå bra känsla när jag drog dit. Tagit till mig hur viktigt det är med mycket sömn och sovit järnet. Vi skulle börja med tröskeltest på löpband så jag ställde mig där direkt för jag vet att jag behöver ordentligt uppvärmning för att resultatet ska bli rättvist. Förutom att göra maxtester så är det bra att kolla var man har sin tröskelpuls för att veta att man lägger all sin mängdträning i rätt fart, för att få ut mesta möjliga från sin träning. Dumt att investera tid i träning som inte ger maximal utdelning :) Alltså träna i rätt zoner; inte för fort när det ska gå långsamt och inte för mesigt när det ska gå fort. Calle är väldigt noggrann så vi gjorde flera tester för att verkligen hitta rätt, dvs den fart och puls där jag börjar producera mer laktat/mjölksyra än jag kan göra av med. Testet genomförs genom att man sticker ett litet hål på fingertoppen och mäter halten laktat vid olika hastigheter. Vi kom fram till att mitt tröskeltempo är 4.50 och det ska vi jobba på nu. Jag kan i dagsläget klämma ur mig en mil på 45 och en mara på 3.35 och det måste snart ner till 42 och 3.20 för att jag ska bli nöjd.

Efter tröskelpasset på löpbandet var det dags för 20 min max på wattbike. Värmde upp 10 min och det kändes rätt segt. Calle tröstade med att det inte alltid går att persa, jag skulle sikta på 210-220 watt och vara nöjd så tyckte han. Förra testet blev 226 watt och det kändes inte möjligt. Kort efter att jag drog igång testet och fått på bra musik uppmärksammar Calle med viftningar att jag kör för hårt. Jag öppnar ögonen och ser 235 som snitt. Oj då! Tagga ner, hitta rytm och tugga på. Men så kände jag liksom inte för att dra ner alltför mycket. Får väl kasta in handduken efter 10 min om det inte håller. Måste ju chansa lite ibland ;) Och nog faan håller jag kvar mig på 235 watt hela vägen! Ökar upp till 236 watt sista minuten och skriker JA! Calle är lyrisk och fotar runt och filmar. När jag är klar får jag en harang av lovord och har lyckats pressa ur mig 3,8 watt/kg. Får höra att det är sjukt bra att kunna fixa 236 watt på 62 kg kroppsvikt och att jag borde kunna klara IM-cyklingen under 5.50 med snitt på 180 watt. Vore ju grymt kul men bara jag håller mig stark och stabil hela vägen dit är jag nöjd. 18 mil är långt... 

Hur som är jag jätteglad att ha klättrat upp några pinnhål på cykel-stegen men framför allt är jag glad att jag tycker det är så otroligt kul att cykla. 

Tjing tjong och tack för ordet! Ha en fin vecka!

/Erika

 

Hemma efter träningsläger med laddade batterier!

Blev verkligen en kanonvecka på Playitas! Extremt härlig cykling och simning i öppet vatten med ett stabilt lopp mot slutet av veckan. Min enda plan var egentligen bara att få så mycket cykling som möjligt och att inte sätta väckarklockan på ringning. Har liksom inte tid att träna skiten ut mig och komma hem som ett vrak. Det måste bli lika mycket fokus på återhämtning, sömn och avkoppling så man kan komma hem lite utvilad också med ny energi för vardagens alla åtagande och idéer som ska realiseras. Så blev det också. Carro hade samma plan som jag och tog ett glas rött till middagarna för att f semesterkänsla men sen låg vi i sängen med borstade tänder kl 21. Sov som grisar till efter åtta de flesta dagar. Vi resonerade att bassäng-sim kan man göra hemma så det blev bara öppet vatten vilket var helt underbart. Njöt i fulla drag av att ha en enormt stor klarblå lekplats att plaska runt i hur mycket jag ville. Mycket avslappnad simning med bra teknik kändes det som. Trodde jag blivit långsammare eftersom jag inte fått till så mycket simning som jag velat men när det var dags för tävling var jag ändå 6 minuter snabbare än för två år sedan. Simmade 1,9 km grymt på 32 min :) 

Efter frukostarna stressade vi inte iväg för att passa någon tid utan bytte om i lugn och ro för att sedan ha väldigt härliga rundor av varierande längd. Första dagen provkörde vi cykelbanan till tävlingen för att veta vad vi skulle ha att göra med. Det var väldigt jobbigt och fick svindel som oroade mig lite inför lördagens lopp men vet också med mig att så snart ett startskott går blir jag mindre orolig så just backe och höga höjder blev inte problemen under passet när vi tävlade. Det var snarare massa motvind och en irriterad ischias som gjorde det jobbigt. Smärtan spökade hela loppet och var resultat av att jag var tvungen att ha ny sadel under racet. Man är ju inte direkt van vid att rejsa efter en veckas sadelskav... Men men, behövde inte oroa mig för smärtan i ryggen dagen efter när jag bytte tillbaka sadel, typiskt att den bara kändes under loppet men å andra sidan skönt att den inte var långvarig. 

Vi sprang inte så himla mycket under veckan för att inte vara för trötta under loppet men när vi provsprang banan 10 km två dagar före så kändes det otroligt stabilt och starkt i både ben och motor. Även den avslutande halvmaran under loppet blev stabil och 8 min snabbare än för två år sedan. Sista dagen avslutade vi med ett sista härligt cykelpass och simning utan våtdräkt då vi inte var alltför slitna och kunde pressa lite till ur benen. 

Som vanligt när det var dags för start kunde jag inte för mitt liv komma på varför jag gjorde det jag gjorde... Vem faan orkar simma 1,9 km, cykla 9 astuffa kuperade mil och springa ett halvmarathon i stekande sol?! Ville bara lägga benen på ryggen och dra, men det räckte med ett par simtag så kom jag på att jag ju höll på med det jag älskade att hålla på med :)

Kan varmt rekommendera Challenge Fuerteventura. Ganska liten men bra träningstävling. Är man bara beredd på lite blåst och backar så är det grymt fint att träna på Fuerte Ventura. Man får dock inte ha för höga förväntningar på öns matutbud... Men som kompensation är biltrafiken så oerhört ödmjuk till skillnad mot Sverige där bilister tycker sig ha rätt att skada en bara för att man sitter på två hjul istället för fyra.

Väl hemma igen är jag uppladdad för att släppa fler kurser och en rolig nyhet är att jag äntligen har tid att löp-coacha igen. Så roligt att vara tillbaka ute i friska luften med massa glada löpare. Älskar't!!