Hände det verkligen?

För en vecka sedan hade jag precis kommit hem från ett overkligt vacker vinterlandskap i Höga Kusten. Med två dagars varsel fick jag en startplats för att delta i Höga Kusten Winter Classic som är en vandring på tre dagar med snöskor och vintertältning. Helt magiskt nu känns det nästan otroligt att det faktiskt hände. Det var en dröm som gick i uppfyllelse. Jag trodde den typen av äventyr bara var för folk som skulle bestiga Everest o dyl. 

Jag hade min hund Sally med som sällskap förutom grymma Sofie Lantto och Marie Kjellnäs från tidningen Womens Health Svårt att förklara vad som gör det så satans trevligt med hund men det är ju både sällskap, trygghet och glädje. Vi delade tält jag och Sally och hon var ju fasligt tapper som knallade på mil efter mil utan att förstå vad det skulle vara bra för. 

Inför resan fick jag kontakt med Andreas Karlsson på Fjällräven som samarbetar med H K Winter Classictill. Vilken ängel! Jag blev helt bortskämd och fick låna allt och lite till så jag kunde genomföra "loppet" med bästa möjliga utrustning och riktiga proffs som backup om något var oklart. Jag lärde mig massor om hur det funkar och jag älskar't.

Och den där maten! Hur god som helst! Mest imponerad var jag av några rätter från Outmeals som jag testade. Det var påsar med mjuk-konserver som hade en värmelösning som inte krävde mer än 1/2 dl kallt vatten för att bli kokhett. Sjukt gott var det och klagerier om hur tråkigt frystorkat är, kan genast läggas till historien. Jag vill hitta anledningar varje dag för att få äta påsmaten :) Gick på promenad med Matte och termos igår och drog upp mina påsar när han tjuveldade i nån skreva. Serverade post-run-lunch vid vattnet och kom på att den här matlösningen kommer frigöra mig från alla sunkiga flott-luncher i fjällen. Fatta trevligare att ha varm lunch i backen sittandes i solen istället för att trängas med sura pappor vid en buffé! Och fatta vad ungarna kommer gilla sina matsäckar framöver! 

Äventyret i Höga Kusten blir det repris på och den surrealistiska känslan av att sätta upp tält under stjärnorna i 10 minusgrader är obetalbar. Jag visste innan också hur mycket jag skulle gill att ha allt jag behöver för att överleva med mig på ryggen. Nu var det kanske onödigt tungt och nästa gång ska jag se till att i alla fall få på mig ryggsäcken utan assistans. Om jag gick en sträcka själv vågade jag inte ta paus utan folk i sikte :)

Nästa projekt i temat outdoor blir Fjällräven Classic i augusti. Känner att det rimmar fint med Fjällmaran från i somras men nu kommer jag ha tid att njuta av den vackra fjällnaturen och stanna ute längre. Loppet finns på flera nivåer och även om jag spontant skulle vilja springa sträckan på 110 km så kommer jag göra det vandrandes på flera dagar för att inte slita ut benen till Kalmar IM. Springa loppet får bli 2017.